En fantastiskt scen: Sånt är livet

Lika som bär XXVI: Obama och Calle Schulman

Barack Obama och Calle Schulman

Svenskkyrkliga socialdemokrater

Jag läser på Valblogg för POSK om SAP-kongressen som startar idag. Carina som bloggar har läst motionern till SAP-kongressen som startar idag. Liksom i Svenska Kyrkans kyrkomöte förra veckan är normalfallet att högsta styrelsen avslår motionerna.

I sin handling skriver partistyrelsen: Svenska kyrkan är i dag Sveriges största frivilligorganisation, med drygt 6 700 000 medlemmar, motsvarande 73 procent av den svenska befolkningen. En mycket stor andel av partiets väljare är medlemmar i Svenska kyrkan och partistyrelsen ser det som självklart att ge dessa ett socialdemokratiskt alternativ i de kyrkliga valen.

Är detta verkligen sant? Är verkligen "en mycket stor andel av partiets väljare" medlemmar i Svenska kyrkan? Är det inte så istället att det är betydligt fler människor som är medlem i Svenska kyrkan än vad som är medlem i ett politiskt parti? Och att det för den skull är de som är partipolitiskt obundna som bättre representerar "folket", medlemmarna?

Så tänker jag: Med SAP-styrelsens logik räcker det inte med aktiva Broderskapare. Det saknas ett "Svenskkyrkliga i SAP" eftersom så många organiserade socialdemokrater, antagligen de flesta, är medlemmar i Svenska Kyrkan. Det vore logiskt att att motionera till Kyrkomötet 2010 om hur Svenska Kyrkan ska ta sitt ansvar för Sveriges största politiska parti. Och håller man den socialdemokratiska ledningens linje så behöver man inte tänka så mycket på mindre partier.

Men nej, så ska vi inte ha det. Bättre att hoppas på en nyordning inom SAP efter det rådslag som partistyrelsen nu föreslår kongressen inför val i Svenska Kyrkan 2013. Även avslagna motioner kommer att debatteras på kongressen. Bollen är satt i rullning.

Lika som bär? Klein och Sandahl

Helle Klein och Dag Sandahl är båda präster i Svenska Kyrkan. Båda är välkända och ökända. Båda söker gärna konflikt och båda har ett språkbruk riktat mot sina meningsmotståndare som inte gör att de drabbade nog kan ha svårt att se dem som Guds bästa barn. Båda bloggar flitigt och vanligen rätt förutsägbara i sina omdömen och tenderar att agera så att de blir sina egna fiender. Mer än varandras, faktiskt.

Båda skulle klara ett IQ-test med glans. Båda har en starkt kyrklig förankring. Båda har sina beundrare och båda gör jobbet att göra grupper som annars inte får röst hörda i det offentliga samtalet. Egentligen borde de vara en tillgång för Svenska Kyrkan.

Ett aktuellt exempel på Helle Kleins hårda ord. De biskopar som inte tycker som henne kopplas till ord som "de sjus gäng" (vi ska tänka på kinesiska diktatorer?) "flagrant obstruktion", "omdömeslöst ledarskap" och "förakt för demokrati"

Det aktuella exemplet från Dag Sandahl har först yttrats utanför offentligheten. Han får erkänna:

Jag har sagt de hemska orden 'knulla folk i röven'

Ett av mina ärenden med den krönika jag skrev på beställning till Kyrkomötets bulletin förra veckan - den som stoppades av informationschefen - var att väcka opinion mot den kultur som inget gott kan spira ur. Den kyrkliga försurningen är ett elände. (Såg ni förresten att informationschefen har skrivit en kommentar här på min blogg?

Klein och Sandahl har mycket mer gemensamt än vad de själva och deras närmste supportrar skulle vilja tillstå. Och då talar jag om vad de ger offentlighet. Skillnaderna går förstås att rada upp de också. Några uppenbara även för den som inte känner dem privat. Andra skillnader har förstås att göra med hur de verkar utanför offentligheten och vad de lägger kraften på. Egentligen.

Helle Kliens språkbruk kan möjligen ses som en lönummersäljande tillgång för Aftonbladet som är hennes arbetsgivare. Dag Sandahl är anställd i Svenska Kyrkan och hans församling kan knappast ha någon fördel av det som blivit hans senaste utspel.

Helle Klien kräver i form av en retorisk fråga halva biskopskollegiets avgång. Givetvis har många nu också krävt Dag Sandahls avgång.

Tidningen Dagen om Dag Sandahl

Ett modernt humanistiskt eller ett tidlöst med en kung på?

Avregleringen av den svenska apoteksmarknaden föranleder Läkemedelsverket att ta fram en ny symbol som alla godkända apotek ska märka sig med. "Ett modernt humanistiskt kors" beskrivs den nya loggan som. Sturemarkarna borde väl protestera?

Korset är ett avrättningsredskap som knappast kan ses som en symbol för räddning, läkning och frälsning om det inte ges en kristen tolkning, som ett tecken på uppståndelse.

Fredagsnöje för dig som älskar kommunikation

Krönikan som inte lämpade sig för kyrkomötet. Bröt mot kommunikationspolicyn.

För ett par veckor sedan fick jag ett mejl från en av redaktörerna för Kyrkomötets egen bulletin. En fyrsidig tidning som delas ut till ombuden i Svenska Kyrkans kyrkomöte, till funktionärerna som får mötet att rulla och till intresserade som kommer för att lyssna och träffa folk.

I mejlet stod:

Vi skulle vilja ha dig som en av krönikörerna i ett av de två numren under session 1. Du får faktiskt välja utmanande vinkling själv (men det ska förstås inte vara något som kan tolkas som "partipropaganda", även om det är något som är hjärtefråga för dig och din partigrupp - ja, du vet ju hur det är). Manusstopp helst 10/9, max 2 000 tecken.

Så roligt. Jag tackade jag till uppdraget och började fundera på vad jag ville säga till 251 kyrkomötesombud och några till, när jag nu hade erbjudits plats. Det kom ett mejl till:

Du skriver om det du känner är viktigt. Men du kan känna till att numret i övrigt kommer att innehålla material om barnkonventionen, kyrkans barn och unga-arbete (0-18-programmet) och migrationsfrågor. Passar det för dig att anknyta till något av detta så är det okej, men du behöver inte känna dig tvungen att göra det. Kanske vet du redan vad du ska skriva om, och då gör du det.

Så sände jag in mitt bidrag för någon vecka sedan. Det hade blivit lite för långt så jag fick hjälp att kort det något och lite redaktionella ändringar gjordes. Helt OK för min del. Så här blev det:

-----------------------------

Vid samma bord

Lita till din magskänsla. Tycker du inte att det är roligt här på kyrkomötet, då föreslår jag att du lämnar och åker hem. Hur skulle du kunna göra nytta om du inte känner arbetslust och inte är brinnande under dina dagar i Uppsala? Vill du ändå gärna vara kvar, trots att det känns så där och du saknar rätt närvaro och spirit? Jamen, så gör något åt saken.

Kvotering är begärd och ska verkställas. Antalet surpuppor ska minskas drastiskt. Den enkla lösningen är att vända alla med nerdragna mungipor på ända. Då kan de i alla fall se lite roligare ut.

Trosbekännelser, pastorala strategier och evangeliska beslut kräver sitt kultiverade sammanhang. Det är som för en trädgårdsmästare: blommorna kan hon inte göra så mycket åt men jorden kan hon odla. Så kultivera då den goda jorden på kyrkomötet. Minns också att det handlar om rotsystem och rätt näringskällor.

Skulle det inte passa sig att se livet från den ljusa sidan på ett kyrkomöte? Ska dysterkvistar obehindrat tillåtas piska upp en dålig stämning och de som härsknat till få ge dålig smak åt hela tillställningen? Nej, det går inte för sig. Kyrkomötesledamöter, träd samman. Det bord presidiet sitter vid på podiet får symbolisera ett sammanträdesbord för alla ledamöter och biskopar. Ett bord som ni gör tjänst vid tillsammans. Liksom diakoner och präster gör gemensam tjänst vid nattvardsbord, tjänstgör ni ledamöter i ert allmänna prästadöme. Den som inte är beredd att uppträda prästerligt vid sammanträdesbordet, med heligt ansvar för helheten, bör lämna sin plats, åka hem och bereda sig.

Stora resurser förbrukades på att visa upp Svenska kyrkan inför kyrkovalet. Det som visades var inte det vackraste: medvetna missförstånd, hårda ord och splittring. Nu behövs ett nytt tonläge, det mindre lättköpta, det som framkallar beroende av varandra: konversation.

Den som anar ett sanningens piller, ett enhetens frö, inom sig, må låta det gro, vattna och ställa sig nära Ljuset. Vid bordet är kallelsen att hålla samman, i samma anda, i samma andetag.

Martin Garlöv, medlem i Uppsala domkyrkoförsamling

Ps: Den som tycker skribenten pekar finger, ska veta att tre av dem pekar på honom själv.

----------------------------

I fredags kom ett nytt mejl där en av redaktörerna för Kyrkomötets Bulletin vidarebefordrade följande meddelande:

"Efter samråd med ansvarig utgivare och samtal i avdelningsledningen så har vi kommit fram till att den här krönikan är inte i linje med vår policy för Kyrkomötesbulletinen och den skall därmed inte publiceras."

I samma mejl fick jag veta att om jag har frågor så ska jag vända mig med dem till den nye informationschefen på kyrkokansliet på Sysslomansgatan i Uppsala. Med ett så tydligt svar. vilka frågor skulle jag ha?

Andra bloggar om: kyrkomötet, svenska kyrkan, brygubben, kyrka,

Lika som bär - del 87

Adam Erlandsson och Ola Sigurdsson.